Fastighetsägare måste ställa krav på informationsleveranser

Långt ifrån alla fastighetsägare har kontroll på sin anläggning, trots att det kan vara avgörande för verksamheten att veta hur den ser ut och är uppbyggd samt vilka komponenter den består av. Denna information finns till stor del i ett byggprojekt och levereras till fastighetsägaren/förvaltaren. Men fortfarande är det för få som ställer krav på information och då äger informationsleveranserna inte rum. 

– FASTIGHETSÄGAREN MÅSTE KRAVSTÄLLA och då vara tydlig med vilken information man är intresserad av att få över från projekt till sin förvaltning, slår Lars Lidén på Meta fast. Men tyvärr har åtskilliga fastighetsägare inte haft fokus på och sett värdet av att få in information direkt från projektet. 

Lars Lidén tror det ofta bottnar i en oro för att man inte kommer att orka ta hand om informationen och hålla den uppdaterad samt de ökade kostnader man befarar att detta arbete för med sig. Dessutom är det många som inte inser nyttan med informationen. Men det senaste året har han märkt en klar förändring och ett ökat intresse av att få in intelligent information från ett projekt. Allt fler ser behovet av att ha koll på sin anläggning och veta hur den är uppbyggd för att kunna sköta om den på rätt sätt.
– Vi har tyvärr svårt att visa i siffror vilken effektivitetsvinst man gör av att känna till sin anläggning. Även om det är svårt att påvisa konkret ekonomisk nyttoaspekt så är ökad effektivitet den första drivkraften för att tillgodogöra sig informationen. 

Hållbarhet och miljö är en annan drivkraft. För många är miljöcertifiering av en byggnad viktig och för att kunna göra en certifiering, och hålla den levande, måste man ha koll på hur byggnaden är uppbyggd. Brist på kontroll av ingående material innebär en lägre certifieringsnivå vilket kan påverka hyresnivån vilket i sin tur påverkar fastighetens marknadsvärde. Denna ekonomiska drivkraft kan vara en avgörande drivkraft. Nu föreslås även en ny lag kring dokumentationssystem för byggprodukter, en slags loggbok eller innehållsförteckning för vissa byggnadsverk. 

En tredje drivkraft är medarbetarna. De kräver att de kan söka information digitalt. 

Idag finns alla förutsättningar för att lösa informationsöverföringen
från projekt till förvaltning. Därmed inte sagt att alla system eller programlösningar fungerar. Det krävs att fler systemleverantörer presenterar och tillhandahåller lösningar som gör det möjligt att uppnå obrutet informationsflöde genom hela processen. 

Det kommer även att påverka organisation och arbetssätt och kräva nya resurser och kompetenser hos såväl förvaltare, fastighetsägare och entreprenörer. De flesta projektörer är redan där och man bygger idag in mycket information i projekteringen. Nästa steg, och avgörande, är att få en uppdaterad bild från produktionen av vad som verkligen blir byggt. 

Lars Lidén är projektledare för Smart Built Environment-projektet ”Produkt- och miljödata – Förvaltning”. Projektet är inriktat på att möjliggöra ett obrutet flöde av objekt/modellbaserad information från tidiga skeden över produktion till förvaltning. Syftet är att på ett kvalitetssäkert sätt bygga upp och bibehålla information om inbyggda material och produkter, för att under hela livscykeln hålla denna information tillgänglig på ett sammanhållet sätt.

På BIM Alliance hemsida kan du läsa informationsbladet i sin helhet.